1logo

Får vi lov att presentera...

— för bättre samarbete mellan människor och myndigheter

Vi ger människor som av olika anledningar aldrig har arbetat, eller som inte arbetat på länge, chans att förbereda sig för ett jobb. Ofta sker det i små steg, men alltid i rätt riktning.

Den som avslutat MIA-projektet ska vara redo att börja studera, arbetsträna eller arbeta. Allt det som stärker självkänslan, drivkraften och sikten mot personliga
framtidsdrömmar... läs mer

Nu har Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och MIA-projektet kommit överens om en lösning som gör det smidigare att ge stöd åt personer som står långt från arbetsmarknaden. Överenskommelsen går ut på att MIA-projektet och myndigheterna kan hitta flexibla lösningar för att ge stöd till personer som tar sina första steg mot arbetsmarknaden med arbetsträning, även i liten skala.

- Den lösningen vi kommit fram till genom överenskommelsen genomsyras verkligen av ett pragmatiskt tänk från våra bägge myndigheter och MIA där vi ser MIA som ett viktigt komplement till vårt samarbete och i slutändan också skapa bättre förutsättningar för våra medborgare att komma i eller tillbaka mot arbete, säger Mathias Holmlund, regional samverkansansvarig på Försäkringskassans avdelning funktionsnedsättning i Stockholms län.

MIA-projektets övergripande mål är att 2500 deltagare mellan 16 och 64 år, med behov av förrehabilitering, ska få ett samordnat stöd från flera myndigheter. Det innebär till exempel att öka samverkan och bidra till Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens grundläggande uppdrag.

Under projekttiden ska MIA utforska metoder och utveckla samarbetsformer som fungerar för att fler personer ska få igång en framåtrörelse mot arbetsmarknaden. Allt för att göra livet enklare för handläggare och andra berörda kompetenser inom myndigheterna. Överenskommelsen gör regelverket tydligare för såväl företag som deltagare i de olika insatser som erbjuds.

”Arbetsförmedlingen står för ovärderlig kompetens i arbetsmarknadsfrågor och har de i särklass bästa resurserna och erfarenheterna, och inte minst tillgång till de subventionerade anställningsformerna. Försäkringskassan har motsvarande kunskap när det gäller vår lagstadgade trygghet. Nu gäller det att passa in alla bitar, så att ingen hamnar mellan stolarna”.

Förstärkt samarbete

2011 tog Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fram ett förstärkt samarbete på uppdrag av regeringen. I myndigheternas regleringsbrev avsattes en summa pengar för att skapa det standardiserade samarbetet som sjösattes i hela Sverige 2012.

Idag fungerar samarbetet på samma sätt över hela landet. Det är en stark lösning för att så ofta som möjligt och där det är möjligt, förkorta tiden i sjukförsäkringen. Syftet är naturligtvis att fler människor ska få stärkt självkänsla och bättre verktyg för att gå mot en egen försörjning och därigenom kunna delta i vårt samhälle.

”Genom det förstärkta samarbetet får personer som har ersättning från sjukförsäkringen och ett behov av arbetslivsinriktad rehabilitering stöd att utveckla, eller få tillbaka sin förmåga att arbeta. MIA står för Mobilisering i arbete, vilket innebär att våra insatser ofta handlar om förrehabiitering”.

Större flexibilitet med MIA

MIA använder sig främst av de evidensbaserade arbetsmetoderna Supported employment Case management och Bostonmetoden. Alla tre innebär ett personalintensivt stöd.

”Tack vare en helhetssyn på varje person, varierar insatserna i allt från rehabilitering, studier och arbetsträning till hjälp att strukturera vardagen, eller att ha kontakt med myndigheter. Det har visat sig vara en framgångsrik väg”.

Erfarenheten visar att resultatet blir mycket gott då en deltagare står i centrum och får lov att ta emot den hjälp som verkligen behövs.  MIA-projektets deltagare behöver i många fall börja arbetsträna i liten skala.

Trappa upp arbetet i rätt takt

- Det jag tycker är bra med vår överenskommelse är att vi återigen har bevisat att dialogen mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och deras samarbetspartner är god, att vi jobbar lösningsfokuserat och att vi har all anledning att vara stolta över den, säger Amer Baalbaki, Samverkanssamordnare på Arbetsförmedlingen.

Överenskommelsen om gränssnitt mellan Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete och MIA-projektet i Stockholms län gör det möjligt att vara inskriven i förstärkt samarbete och med i MIA, vilket gör att man har fullt försäkringsskydd och kan inom ramen för en aktiv och sammanhållen planering av insatsen trappa upp arbetsträningen i den takt som behövs.

”Med möjligheten till mer flexibilitet i insatser som är finansierade av samordningsförbunden, har en viktig pusselbit kommit på plats”

I MIA-projektet blev det tydligt hur regelverket kunde krångla till processen mot arbetsträning. Oavsett om det är förrehabilitering, arbetsträning eller någon annan stödinsats som behövs, kan handläggaren nu tryggt anmäla deltagare till MIA-projektet.

”MIA-projektets deltagare får stöd från flera olika kompetenser för att närma sig arbetsmarknaden”.

Fakta: MIA-projektet drivs av sex samordningsförbund i Stockholms län och delfinansieras av Europeiska socialfonden, ESF. 2017 startade de första deltagarna i MIA och vid projektets slut 2020 beräknas 2500 personer ha fått stöd framåt på sin väg mot arbetsmarknaden.

Deltagarna kommer via Kommunerna, Landstingen, Arbetsförmedlingen, eller Försäkringskassan. Oftast är det människor som inte arbetat på många år av olika skäl eller unga som inte har arbetat alls.

Deltagarna kan vara långtidssjukskrivna eller långtidsarbetslösa. Det kan vara personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Det kan vara personer som är utrikesfödda, som är nyanlända eller som inte har relevant kompetens, eller utbildning för dagens arbetsmarknad. Här får de stå i centrum i sitt eget liv och på så sätt ta emot den hjälp de vill ha och behöver.

”För vissa handlar MIA om att förbereda sig för att kunna delta i de ordinarie arbetsförberedande insatser som Arbetsförmedlingen erbjuder. Det är ett stöd för människor med behov av förrehabilitering och som behöver stöd från flera myndigheter.”

 

Läs hela inlägget »

Fakta och inspiration mobiliserar inför arbete
 

Efter drygt ett år i MIA-projektet börjar vi bygga broar och riva barriärer. Det finns massor av kraft och kompetens hos projektmedarbetarna. De sex del-projekten utvecklar sina metoder. Flera aktiviteter
är på gång. 
 

När alla projektmedarbetare samlades för att checka in efter sommaren, svävade en astronaut i naturlig storlek över publiken på Ingenjörshuset Citykonferensen. En bra symbol för att allt är möjligt i MIA-projektet.
 
Statistikpepp
 Som uppvärmning på dagen kom en lägesrapport och lite statistikpepp av Liv Öström och Johanna Thagemark. Som utvärderare och verksamhetsutvecklare har de under våren genomfört workshops med deltagare och medarbetare i MIA-projektet. 
 
"70 procent av våra deltagare anser att de alltid - eller för det mesta - fått stöd de haft nytta av för att gå vidare på sin väg för att börja arbeta eller studera. Lika många känner sig delaktiga i beslutet om vilket stöd de ska få"
 

Glädjande nog tycker deltagarna även att de fått ta den tid de behöver. 
 
"Det är ovanligt" säger Liv.
 
MIA-projektets medarbetare bäst på bemötande
Deltagarna är överens: bemötandet är det viktigaste för att kunna ta emot stöd. Även här får projektet höga betyg. MIA-projektets medarbetare har lång erfarenhet av att arbeta med människor. 
En medarbetare säger ”Det kan vara kulturellt, eller på grund av dåliga erfarenheter som en deltagare drömmer inom rimliga gränser”. En annan uttrycker att det är viktigt att ge hopp och visa att det alltid finns möjligheter. ”I MIA-projektet lyssnar vi. Vi dömer ingen”.

"Det samlade intrycket är att våra medarbetare ser hur mycket man kan
göra för den som har en komplicerad historik med flera myndigheter
inblandade" säger Johanna.


Utgångsläget inför år två är ljust. Projektet är igång. Utvärderarna på plats. Indikationer visar att deltagarna är nöjda och att MIA-projektet faktiskt har förändrat livet till det bättre för många människor. Men för att skapa en varaktig förändring i starka och väl invanda strukturer kommer MIA-projektet att kontinuerligt föra dialog och återkoppla till alla berörda.
Modeller för samtal
 
Människor är komplexa varelser. Det är inte alltid det man ser vid första mötet som personen brottas med. Raimo Lappalainen, professor i klinisk psykologi och psykoterapi delade med sig av sina erfarenheter.
 
"Ofta börjar det att man har otur. Sedan får man mer otur. Och på grund av det
följer ännu mera otur, inleder Raimo Lappalainen" på behagliga finlandssvenska.

 
Raimo från Psykologiska institutionen vid Jyväskylä universitet, presenterade fem beprövade modeller, verktyg för att kartlägga tidsförlopp och bakomliggande faktorer för en deltagares livssituation. 
 
"Områden som religion, träning, mat och sömn är viktiga. Men även fysiska och psykiska
funktionshinder, känsla av isolering, dålig självkänsla, missbruk och  relationer till partner,
barn, släkt och vänner. Allt blir tydligt om man arbetar metodiskt" säger Raimo.
 

Modellerna är relevanta för MIA-projektet, även om vi arbetar med lite olika metoder ställer vi alltid individen i centrum. 
 
MIA-projektet mobiliserar inför hösten
Många deltagare som kommer till MIA-projektet har förlorat sin  tilltro till myndigheterna, ledsnat på byte av handläggare och på att regelverket är stelbent och inte kan svara upp till deras specifika behov.

En person som fått rätt stöd på sin något knaggliga väg avslutade dagen. Elliot, en ung kille som deltagit i den arbetsinriktade verksamhet som erbjuda av Misa, berättade hur viktigt det varit för honom att kunna arbeta i sin takt, på en plats där hans kunskap kom till nytta. Han gav oss en genuin känsla av vad det innebär att vara en queerperson med diagnoserna Asberger och ADHD.  
 
"När Elliot klev av scenen sent på fredagseftermiddagen gick ingen oberörd därifrån. På ett gripande och engagerande sätt fick vi gå i hans skor ett ögonblick. Det var stort" säger Helena Bajlo, MIA-projektets kommunikatör.

 

loading...

Case management fungerar i
MIA-projektet
 

En Case manager kan blicka in i människors liv för att ge rätt stöd på väg mot bättre livskvalitet. Ibland slutar det med ett nytt arbete, eller studier. Metoden går ut på att se till hela människan, vilket kan förändra livet  i en positiv riktning.
 

Case management är en evidensbaserad metod. Den bygger på att metodiskt och konstruktivt kartlägga alla delar i en människas liv. I MIA-projektet Östra Södertörn är deltagarna mycket nöjda. Efter det första året kan man tydligt se att allt börjar fungera. 
 
"Vi är alla sammansatta varelser. När livet kärvar behövs någon som tar helikopterperspektivet och ser var svagheterna finns. Stödet kanske behövs i någon del av kedjan som inte alls verkar vara den svagaste vid första anblicken"

Paola Ortiz Pinto, en av de Case managers som arbetar heltid i MIA-projektet.  Tillsammans med Ann-Marie Forssen utgör Paola ryggraden för Case management och delar  av de stöd-insatser som erbjuds i MIA-projektet Östra Södertörn.
 
Människa framför kompetens
Paola var boendestödjare i Haninge kommun och fick chans att fortbilda sig i ”Integrerad psykiatri”, en högskoleutbildning på upp till 20 poäng. Hon tog 15 och blev Case manager. 
 
"När jag var klar ville jag arbeta med metoden, eftersom jag såg
hur effektivt den bidrar till att människor får en bättre livskvalitet.
Case management kan stödja människor i tuffa livssituationer.
Lösningarna skär genom alla myndigheter, vårdinstanser
och kommunala hjälpinsatser
" säger Paola. 
 
Det handlar om samverkan
 
Case management kan vara så mycket. Nyckeln är att alltid utgå från deltagaren. Behoven ska komma från den enskilda människans fysiska, emotionella, psykiska och praktiska behov av att få stöd. Oftast befinner sig deltagaren i ett fastlåst läge.
Då behövs rätt verktyg för att kunna bli självförsörjande och därmed känna större självkänsla.
 
Case management är en metod som bidrar till att människor kan hantera sin vardag. Stödet kan vara allt från att lära
personer om sin diagnos, till att ge rätt hjälp till människor med bakomliggande trauman eller fysiska funktionshinder. 
 
"Under hela resan är en Case manager en rådgivare som bistår i kontakter
med kommunen, sjukvården och olika inblandade myndigheter.
Vi kan hjälpa till att fylla i blanketter, men även peppa personer
att ta ett nytt grepp på nära relationer
" konstaterar Ann-Marie Forssen.
 
Om en person upprepar ett mönster som leder till dåliga konsekvenser, kan Case managern  ge det stöd som
krävs för att personen ska ändra sitt beteende. 
 
"Jag brukar likna det vi ett husbygge. Om en människa bygger väggar som gång på gång rivs
och försätter personen i fara, behöver man gjuta en ny grund som kan bära upp
skyddet som väggar ger" säger en engagerad Ann-Marie.

 
Hur kom det sig då att Ann-Marie och Paola knöts till MIA-projeket? 
 
Paola berättar att hon såg högste chefen för kommunen i Huddinge Centrum för flera år sedan och tänkte att nu tar jag chansen.

"Jag tågade fram och sa till hen att jag har fått en fin och bra utbildning
av kommunen. Sen frågade jag varför vi inte arbetar med Case management?”

 
Chefen gillade Paulas förslag. Ett projekt för att implementera metoden startades av 
Samordningsförbundet Östra Södertörn.

"Nu är vi med och utvecklar arbetssätt och
metoder i MIA-projektet" avslutar Paola.

 

Politiskt engagemang i arbetsträning
 

För den som inte arbetat på länge kan Arbetsintegrerande sociala företag (ASF), förändra livet till det bättre. Det handlar om att klara av en uppgift, få arbetskamrater, försörja sig själv och känna makt över sitt liv. Allt det som ökar samhällsengagemanget. 
 
”Vi ger människor en andra chans, men även en tredje”
 En panel med politiker och representanter från flera olika Arbets-Integrerande Sociala företag möttes under en välbesökt temadag.
Hur hittar vi vägar framåt för arbetsträning?
 
Temadagen som arrangerades av Samordningsförbundet Stockholm samlade inte bara politiker utan även chefer och medarbetare från MIA-projektets inremitterande parter: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kommunen och Landstinget. Några av MIA-projektets partners inom ASF och representanter från
MIA-projektets parallellprojekt Kugghjulet var också på plats. (Även kugghjulet finansierat av Europeiska Socialfonden, ESF. 
 
”Erfarenheterna är så goda att det skulle behövas många fler ASF i Stockholm.
Det gäller att sprida kunskap om hur de arbetar och vad de tillför vårt samhälle”

 
Kugghjulets uppgift är att stötta ASF med entreprenörskap och kompetens kring företagande. Många som startar ASF är eldsjälar och duktiga på vad de gör, men mindre erfarna när det gäller att driva företag. Kugghjulet ska öka kunskapen hos myndigheterna kring vad man kan åstadkomma genom arbetsträning. 
 
Hur skapar sociala företag jobb? 
”Så länge vi har ett samhälle där det finns människor med olika behov, kommer sociala företag att vara ett viktigt inslag. ASF vill bli ett självklart alternativ för att stödja de som vill ta ett eller flera steg för att komma in på arbetsmarknaden. Men det krävs fler AFS för att det ska bli ett trovärdigt alternativ”

 

Röster från projektet...

”Av misstag blev jag inknuffad i en dörrkarm på jobbet och fick en arbetsplatsskada som jag totalt ignorerade. Som undersköterska...  läs mer

”Jag hade ett jobb inom vården när allt plötsligt förändrades år 2008. Det började med att mamma dog. Sorgen satte...  läs mer