1logo

Hur går det för MIA-projektet VärNa?

Karin Gelin, förbundschef. Samordningsförbundet VärNA Karin Gelin, förbundschef. Samordningsförbundet VärNA

”Jag vill fokusera på det som fungerar, vilket är ett dilemma när ingen vill prata om elefanten i rummet. Vi måste våga tala om saker. Kan vi till exempel enas om att det går för långsamt att stötta människor in i arbetslivet har vi kommit en bit på väg”, säger Karin Gelin, förbundschef Samordningsförbundet VärNa. 
 
Jag är glad för det vi åstadkommer tack vare ett skickligt gäng som driver projektet. Men inkörningsperioden var en utmaning. Vi hade behövt mer tid för analys och planering. Med facit i hand tror jag att alla delprojekt hade vunnit på det.

I VärNa tog vi tid på oss i startskedet för att skapa bra förutsättningar för projektet. Dels ville vi säkerställa parternas engagemang, dels ville vi veta att projektet svarade mot efterfrågan. De andra förbunden ville komma igång med deltagararbetet snabbt. Jag stod på mig. Kanske upplevs jag som lite obekväm, men min drivkraft är att utveckla offentlig sektor, då får man lov att sticka ut hakan ibland.

Vad utmärker MIA-projektets delprojekt VärNa?

MIA-projektet är ett komplext projekt. En stor del av målgruppen är personer som upplevt svårigheter att få rätt och lätt hjälp av myndigheterna under en lång period. Ska vi fokusera på förbättringsområden behövs analys. Vi ska inte bidra till att människor bara snurrar runt hos våra parter. Vi ska leverera för att förändra. 
 
I vårt delprojekt fokuserar vi på samverkan genom vårt myndighetsgemensamma team, LOTS-teamet. Här ingår representanter från våra parter och medarbetare i MIA-projektet. Vi har tagit fram en projektprocess som innehåller tre parametrar: Individ (människan), Organisation samt System och struktur. LOTS-teamet fokuserar på den första: Människan. 
 
Ska vi åstadkomma varaktig förändring måste vi lyfta blicken. Projektledarens roll är att ge LOTS-teamet fokus mot organisationen och verksamheten på samverkansnivå.Jag självbidrar med systemperspektivet. På det sättet kan vi arbeta mer strategiskt för att ingen ska hamna mellan stolarna.

Hur går det?

Det är extra roligt att MIA-projektet VärNa lyckas så bra när det gäller att få ut personer i arbete. Vi är ju lite av en underdog med tanke på vår start.
 
Vi ser flera framgångsfaktorer:

  • LOTS-teamet och sättet att arbeta myndighetsgemensamt 
  • Vi har lagt stor vikt vid att skapa implementeringsbara resultat och utvecklat en egen  modell med Supported Employment (SE) för grupper. 
  • Vi har tagit fram ett upplägg med Ambulerande handledare i samarbete med våra företagarföreningar. En handledare arbetar tillsammans med företag i kluster. Syftet är att fler deltagare ska kunna dra nytta av stödet.

Utmaningar?

Jag saknar den strategiska analysen och önskar att diskussionerna i den regionala styrgruppen ska lyftas till en högre nivå.
 
Samverkan måste vara ett mål för att det är en avgörande faktor om vi ska nå framgång i arbetet för våra målgrupper. Så länge det bara är ett medel finns det ingen som styr eller följer upp samverkan. Lagstiftningen gör klart att vi ska hitta bättre styr- och uppföljningsmodeller än de vi har idag. MIA-projektet borde lyfta det lite mer.
 
Projektet riskerar att bli ett av många genomförda ”symptomprojekt” – det vill säga att man skapar tillfälliga lösningar på permanenta problem. För att kunna bidra till en utveckling och ett långsiktigt hållbart stöd för målgrupperna behöver vi titta på orsaker och bygga lösningar baserat på det vi ser.
 
Jag skulle gärna se gärna se diskussioner i denna kategori.

Vilken fråga tar du vidare från MIA-projektet?

Idag saknar vi inte insatser för att stödja våra målgrupper. Det är tydligt att vi måste arbeta för att förändra orsakerna som bidrar till att människor hamnar i ett långvarigt utanförskap. 
 
För att komma åt dessa orsaker krävs att vi parerar frågor som handlar om enskilda personer, organisationer och strukturer. Det är svårt men inte omöjligt för en enskild mindre aktör att påverka systemen, men genom att vi inkluderar våra medarbetare, styrelse, styr- och beredningsgrupp i ett strategiskt arbete som rör alla, har vi kommit en bra bit på väg. 
 

MIA-projektet utgör en viktig länsplattform i sammanhanget där frågor av strategisk karaktär hör hemma. 
 
Arbetar vi i stuprör blir vi som de andra myndigheterna. Genom att tänka vertikalt förbättrar vi flödet mellan människor och myndigheter. 

Sist men absolut inte minst: Underskatta aldrig behovet av tid för analys och planering!

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

Vad utmärker MIA-projektets delprojekt VärNA?