1logo

Kvalitetsanalys visar att engagemanget ökat i MIA-projektet

MIA-projektet har blivit en förebild. Eva Magnusson, förbundschef i Stockholm, tar med sig idéer för hur ingen ska hamna mellan stolarna till Samordningsförbundet Göteborg när hon nu lämnar Stockholm. MIA-projektet har blivit en förebild. Eva Magnusson, förbundschef i Stockholm, tar med sig idéer för hur ingen ska hamna mellan stolarna till Samordningsförbundet Göteborg när hon nu lämnar Stockholm.

MIA-projektets externa utredare har genomfört en andra SIQ-analys. Det innebär att vi reflekterar över resultatet så här långt, i syfte att kunna utvecklas med fokus på ledning, planering och engagemang.

MIA-projektet är ett lärande projekt och arbetar kontinuerligt med utvärdering för att mäta kvaliteten i projektet. I SIQ-analysen granskas det insamlade enkätmaterialet för att lyfta frågor för fördjupning. Orsaker och konsekvenser får ett synligt fokus. 

Det är Institutet för kvalitetsutveckling som tagit fram  modellen för att mäta allt från hur nöjda medarbetarna är till hur det fungerar med metoder, processer, information och kompetensförsörjning.

Resultatet av vår SIQ-analys så här långt in i projektet kommer att presenteras på en resultatkonferens den 28 november. Men efter konferensen fortsätter analysen med bland annat fokusgrupper där deltagare ingår. Målet är att hitta och definiera områden där det finns utvecklingspotential. 

Spaning på nuläget

Jämfört med förra årets SIQ-analys är engagemanget på alla nivåer i projektet större. Vissa styrgrupper är mer operativa än andra. Omsättning av personal både i MIA-projektet och hos parterna kan ibland ta fokus från projektet. 
       Vi vet redan att samverkan är svårt och här blir det tydligt att det behövs samverkan mellan måna olika områden för att det ska fungera för våra deltagare. I analysen framgår att det finns ett stort glapp mellan den regionala strukturen och deltagarperspektivet.
       Vi ser även att storleken på MIA-projektets komplexitet utmanar oss när det gäller mandat. Vem ska ta med sig frågor högre upp i organisationerna?  

Hur tar vi vara på kunskapen?

SIQ-analysen efterfrågar bland annat hur projektet visar samhällsansvar ur ett hållbart perspektiv. Svaret leder oss tillbaka till ESF och de krav som ställs på vårt projekt i form av ett ekologisk, ekonomiskt och socialt ansvartagande.
      Genom information, kommunikation, utbildningar och seminarier återförs kunskapen om dessa frågor till projektmedarbetarna. De kommer i sin tur att ta med sig erfarenheter och kunskap till ordinarie verksamheter när MIA-projektet är slut.
       En utmaning är att projektet påveras av de förändringar som sker hos parterna.  

Starkare förbund

Att MIA-projektet fyller en funktion hos målgruppen är tydligt. Idag blir vi kontaktade av förbund över hela landet. Vi har blivit en förebild och många vill veta mer om våra arbetssätt och metoder.
        Framgången stärker och enar samordningsförbunden. Dessa har blivit mer kända för parterna. Nya förbund vill ansluta till projektet. Ett starkt varumärke hos förbunden ökar möjligheterna att fokusera på kärnverksamheten.
        Mycket positivt för projektet är att Region Stockholmnu börjar ta en mer aktivt roll att delta i MIA-projektet. Vårdens närvaro i den regionala strygruppen öppnar nya vägar för samverkan.

Rätten till en jämlig arbetsmarknad

Rätten till en jämlik arbetsmarknad är en fråga om demokrati. MIA-projektet bidrar till ett välfärdssamhälle på ett hållbart sätt.  Genom att belysa varför människor som är i en utsatt livsposition hamnar mellan stolarna, samt var de hamnar, blir det möjligt att smörja systemen.
     Därför fortsätter vi att samla information på många nivåer i projektet. Under det sista projektåret är analysfasen i ett intensivt skede. Resultaten är spännande. De får oss att växa lite till, varje dag. 

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln