1logo
Mona Värmå från Hela Människan konstaterar att MIAs deltagare är mer motiverade än andra deltagare. Mona Värmå från Hela Människan konstaterar att MIAs deltagare är mer motiverade än andra deltagare.

När våra deltagare arbetstränar i SE-metoden utgår vi från tre centrala områden:  Att ingå i sociala sammanhang. Att växa och tro på sig själv. Och att lära sig ett yrke och få erfarenhet.
     Så arbetar Hela människan, ett av våra Arbetsintegrerande sociala företag. Som namnet antyder utgår verksamheten från ett helhetsperspektiv.

 
Vanliga företag har fullt upp med vinst och resultat, medan ett ASFs huvuduppgift är att stötta individer.  Studier visar att arbete har en helande effekt.

Arbete bidrar till att människor får incitament att sköta rutiner, delta i socialt sammanhang och ta del av utvecklande aktiviteter på sina egna villkor.

Arbetsintegrerande sociala företag

En viktig metod i MIA-projektet är Supported employment. Som en naturlig del kommer deltagarna som är beredda att arbetsträna i något av de ASF vi har avtal med. Ett av dem är Hela Människans som driver café, second hand, vaktmästeri, tvätteri och lokalvård i Tumba och Stuvsta. Idén är att ge varje person anpassade uppgifter.
 
”Deltagarna kan välja arbetsuppgifter som det passar för stunden men även växa in i nya roller. De kan variera med allt från att hålla snyggt i butik, stå i kassa och möta kunder till att ta emot gåvor och koka kaffe”, säger Monica Värmå, från Hela Människan.

Ger nycklar: Det här är stödet du får av oss.

Deltagare känner sig trygga och sedda. En liten gest som gör stor skillnad är att alla hejjar på varandra ofta. Många har inte haft någon som hälsat på dem på länge, därför betyder det mycket. Men vilket stöd får ASF från MIA-projektet?

”Vi träffas en gång i månaden, men har tätare kontakt. Det är som att ha en kollega som kan vara med och stötta och bidra. Telefon och mejl har fungerat mycket bra i samarbetet med MIA-projektet. Framgångsreceptet är att arbeta tillsammans för att stötta deltagaren”

Varför arbetsträning?

”Det är viktigt att ta reda på syftet med arbetsträningen och sätta mål från start. Vi vill ta reda på vilka förväntningar personen har, inte bara på att få ett arbete, utan också vad det ska ge i form av socialt närverk, livsvillkor och fortsatt stöttning. Arbetsträningen kan vara en erfarenhet, därför är det viktigt at prata om att det är ett mål på vägen.”
 

Läs hela inlägget »
Välkommen Kristoffer Zetterberg. Hoppas du kommer att trivas som utredare i MIA-projektet. Välkommen Kristoffer Zetterberg. Hoppas du kommer att trivas som utredare i MIA-projektet.

I måndags började Kristoffer som utredare i MIA-projektet. Hans uppgift är att fortsätta att ta fram och analysera allt underlag vi har samlat i MIA-projektet. Varmt välkommen!

”Jag är uppvuxen i Dingtuna, utanför Västerås. Senaste jobbet var på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning som utredningsassistent. Vi tog fram en årlig drogvaneundersökning bland 9-klassare och gymnasieelever, tittade på forskning kring barn som växer upp i missbruksmiljöer och granskade reklam om spel om pengar”, säger Kristoffer.

Läs hela inlägget »
MIA-projektet har blivit en förebild. Eva Magnusson, förbundschef i Stockholm, tar med sig idéer för hur ingen ska hamna mellan stolarna till Samordningsförbundet Göteborg när hon nu lämnar Stockholm. MIA-projektet har blivit en förebild. Eva Magnusson, förbundschef i Stockholm, tar med sig idéer för hur ingen ska hamna mellan stolarna till Samordningsförbundet Göteborg när hon nu lämnar Stockholm.

MIA-projektets externa utredare har genomfört en andra SIQ-analys. Det innebär att vi reflekterar över resultatet så här långt, i syfte att kunna utvecklas med fokus på ledning, planering och engagemang.

MIA-projektet är ett lärande projekt och arbetar kontinuerligt med utvärdering för att mäta kvaliteten i projektet. I SIQ-analysen granskas det insamlade enkätmaterialet för att lyfta frågor för fördjupning. Orsaker och konsekvenser får ett synligt fokus. 

Det är Institutet för kvalitetsutveckling som tagit fram  modellen för att mäta allt från hur nöjda medarbetarna är till hur det fungerar med metoder, processer, information och kompetensförsörjning.

Resultatet av vår SIQ-analys så här långt in i projektet kommer att presenteras på en resultatkonferens den 28 november. Men efter konferensen fortsätter analysen med bland annat fokusgrupper där deltagare ingår. Målet är att hitta och definiera områden där det finns utvecklingspotential. 

Läs hela inlägget »
På Re:innovation i Täby finns ett brett spann av arbetsuppgifter så deltagare har möjlighet att välja själva och kan prova på nya arbetsområden. På Re:innovation i Täby finns ett brett spann av arbetsuppgifter så deltagare har möjlighet att välja själva och kan prova på nya arbetsområden.

MIA-projektet ställer krav på att våra Arbetsintegrerande sociala företag, ASF, arbetar enligt de horisontella principerna. Det sker via upphandlingsavtalen.

Nu är det dags att följa upp arbetet. Hur arbetar ASF för jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet? 

Vi granskar flera olika områden och eftersträvar bland annat mer variation när det gäller branscher och yrken samt systematisk rotation på arbetsplatsen. Då kan deltagare testa fler och olika arbetsuppgifter. Allt fokus ska ligga på förmågor och intressen.

Ett område vi arbetar med är att skapa större bredd av branscher när det gäller arbetsträningsplatser. Har vi det, gynnar det möjligheten att erbjuda deltagarna arbetsuppgifter som inte är könsstereotypa.  Vi arbetar även för att medvetet och systematiskt rotera mellan arbetsuppgifter på ASF. 

Läs hela inlägget »
MIA-projektet handlar så mycket om möten mellan människor. Det vill vi fånga på ett lite annorlunda sätt. MIA-projektet handlar så mycket om möten mellan människor. Det vill vi fånga på ett lite annorlunda sätt.

Samtidigt som ansökan för en förlängning av MIA-projektet gick till Europeiska Socialfonden, skickade våra sex delprojektledare ut lika många oskrivna böcker under devisen "Ge det vidare".

Nu rör sig böckerna från hand till hand i projektet och bland personer i dess närhet. De rör sig fritt och förhoppningen är att så många som möjligt ger sitt personliga avtryck. 

Ser du boken och känner dig manad? Skriv, rita eller klottra något och ge det vidare. Följ och hashtagga #gedetvidare och #miaprojektet

 

Läs hela inlägget »
Annica Falk, projektchef i MIA-projektet lägger sista handen vid ansökan. Annica Falk, projektchef i MIA-projektet lägger sista handen vid ansökan.

Onsdagen den 2 oktober skickade vi in ansökan om en förlängning under projektnamnet MIA Vidare. Namnet fångar upp grundidén, vilket är att föra vidare och tillämpa de verkningsfulla metoder och arbetssätt som utvecklats mellan 2017 och 2020.

Tillit är en viktig pusselbit i en demokrati. Ska vi bygga förtroende hos människor, måste vi ha mod att förändra det som inte fungerar och kunskap att utveckla det som är bra. Samverkan är ett sådant utvecklingsområde.

Här behövs stadig tillförsel från forskning och evidens. Här krävs nytänkande och smarta lösningar. Det är vad MIA-projektet arbetar för. I december får vi besked från ESF, så håll tummarna.

Läs hela inlägget »
Det är viktigt, men även roligt att arbeta med MR säger Märta Det är viktigt, men även roligt att arbeta med MR säger Märta

De mänskliga rättigheterna är ett material med många dimensioner. Det får vi nytta av när vi ska bryta mönster och arbeta enligt de horisontella principerna. Därför vill många av oss lyfta vår kunskap till en högre nivå. Det fick vi göra med hjälp av Märta Lycken, enhetschef för utvecklingsenheten i Göteborg Stad. 

Beröm för bemötande

FN:s generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det fanns en stark vilja att skapa en gemensam överenskommelse om universella och odelbara rättigheter, det vill säga rättigheter som inte kunde kompromissas bort. Anledningen var att liknande övergrepp inte skulle kunna ske i framtiden. 

I MIA-projektet får vi beröm för bemötandet och vårt individanpassade arbetssätt.  Därför kände vi igen oss i det rättighetsbaserade arbetssätt vi fick presenterat för oss på  projektdagen. Att arbeta medvetet  med utgångspunkt från mänskliga rättigheter ger  oss ytterligare verktyg att se våra deltagare för deras personliga förmågor.
 
”När vi införde arbetssättet på vår arbetsplats började vi med att läsa igenom alla artiklarna och speciellt de konventioner som berörde oss. Vi arbetade utforskande, vilket innebär att vi inte alltid landade där vi trodde. Arbetet bjöd på nya utmaningar och dilemman, men vi insåg också att vi hade mycket nytta av de nya begreppen och synsätten utifrån de mänskliga rättigheterna”, säger Märta.

Läs hela inlägget »

När alla projektmedarbetare samlas i Swecos lokaler på Kungsholmen går diskussionerna heta. Målet är att utbyta erfarenheter och berika varandra och projektet. Vilka resultat kan noteras så här långt in i projektet?

MIA-projektet har hittils skrivit in 1005 kvinnor och 699 män. Av dessa har 343 kvinnor och 268 män börjat arbeta, studera eller delta i ordinarie insatser. Allt går som det ska med andra ord. Och eftersom MIA-projektet är ett lärande projekt, arbetar vi systematiskt för att ta reda på vad det är som gör projektet framgångsrikt.

Kan vi bättre ta vara på guldkornen? Hur ska det som avviker, eller skaver i processerna  passas vidare till de som har mandat att förändra? För att nå hela vägen är allas röster viktiga. Under projektdagen arbetade vi bland annat i små grupper. Vi tittade på likheter och olikheter.  Vi fortsatte arbetet för att underlätta kompetensdelning mellan delprojektetens metodhandledare för CM, SE, IPS, Boston och ASF. 

Läs hela inlägget »

Ett av projektmålen är att 60 procent av deltagarna ska känna ökad makt över sin situation. Ett mått vi har satt upp för deltagarnas stegförflyttning är att ta reda på hur de skattar värdet på insatserna.

Med andra ord är det viktigt att deltagarna har makten över att styra sin planering. Vilket stöd behöver hen? Det ska vara relevant och ske i överenskommelse med MIA-projektets medarbetare.

Resultatet mäts genom flera indikatorer.Enligt  NNS Indikatorenkäter, SWECO resultatpresentation.

  • 91 procent anser att de fått vara med och bestämma stödet
  • 72 procent har svarat att stödet hjälpt dem att hantera sin situation
  • 90 procent uppger att de och MIA-projektets personal varit överens om deltagarnas mål
  • 60 procent känner att deltagandet har hjälpt dem att komma närmare arbete eller studier
Läs hela inlägget »

Var tredje kvinna och var fjärde man som deltar i MIA-projektet har haft offentlig försörjning i mer än sex år. 

Det är en betydligt större grupp än i Finsam-insatser nationellt. I Försäkringskassans återrapportering av regeringsuppdraget 2018 utgör motsvarande grupp en femtedel av kvinnorna och en sjättedel av männen. 

I MIA-projektet ser vi att kvinnorna har haft offentlig försörjning under längre tid, i högre utsträckning än männen.
 

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Arkiv

Etiketter