”Ingen ska hamna mellan stolarna”
är MIA-projektets devis. Vi gav det arbetsintegrerande sociala företaget Re:innovation i uppgift att gestalta budskapet. Resultatet blev tio unika sittmöbler. Roliga stolar som bidrar 
till intressanta samtal.

I våras levererade Erland tio pimpade stolar till vårt tält under politiker-veckan på Järva. Varje stol hade fått sitt unika uttryck av personer som arbetstränar i delprojektet Södra Roslagen.

Fem månader senare besöker vi den 350 kvadratmeter stora verkstan med tillhörande butik på Täby Galopp. Vi möter Erland som avslutat MIA-projektet under hösten, för att gå vidare till en anställning.

Anni lägger en beskyddande hand på en tjusig golden retriever i den större klassen. Hon startade i MIA-projektet i början av året och nu är hon en i fasta teamet kring hundarna. ”Jag har fått en fast tjänst och samtidigt utbildar jag mig till handledare.”
 
I Gustavsbergs centrum ligger Canopus Hundcenter, ett arbetsintegrerande socialt företag, ASF, ett dagis för över 30 hundar. Canopus startade i februari. I slutet av sommaren blev det klart att  Arbetsförmedlingen och MIA-projektets delprojekt VärNa ville ha platser på hunddagiset för arbetsträning.

Vi vill försäkra oss om att deltagarna får fortsatt stöd genom våra parters ordinarie verksamhet när de avslutar MIA-projektet.

En fungerande överlämning är avgörande för att vi ska  lyckas ge ett långsiktigt hållbart stöd till deltagarna. Projektets mål är att Ingen ska behöva hamna mellan stolarna i sin kontakt med myndigheterna.
 
”Regelverket för sjukförsäkringen kopplat till deltagarnas möjlighet att kunna delta i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete är en av de utmaningar vi står inför”, sägerJohanna Thagemark, verksamhetsutvecklare i MIA-projektet.
 
En förenklad beskrivning av problematiken är att en deltagare i MIA-projektet, som ligger på en aktivitetsnivå under tio timmar i veckan, hamnar under det antal timmar som krävs för att kunna delta i arbetsträning och vara fullt försäkrad på arbetsplatsen. Det kan skapa hinder för en tidig placering på arbetsplats som är en viktig del i Supported Employment, en av metoderna som används inom MIA-projektet. 

”Våra deltagare kanske har tagit viktiga steg för att närma sig arbetsmarknaden. I vissa fall kan sex eller åtta timmar vara en stor förflyttning för dem"
 
Arbetsförmedlingens och Försäkringskassan ambition är att människor ska få tillgång till tidiga och aktiva insatser utifrån sitt behov. Insatserna ska även kunna bedrivas parallellt med andra insatser från till exempel arbetsgivare, kommunen och vårdgivare. 

I Jordbro kulturhus, i en levande tradition av delaktighet och kreativitet, håller Stationen till. Verksamheten är ett nav för personer mellan 16 och 29 år som behöver en självstärkande miljö. Här får några av MIA-projektets deltagare chans att arbetsträna, uttrycka sig och att söka jobb. 

Det är återträff på Stationen och många har valt att trotsa det kompakta höstmörkret. Från scenen hörs en finstämd version av John Lennons ”Working Class Hero”. Musik är en av flera konstformer som får ungdomarna på Stationen att odla sin kreativitet. 
 
”Vi arbetar med självstärkande teman, där livshistorier, dramapedagogik, konst och hälsotema ingår. Varje person är unik. Här stödjer vi alla att hitta sina drömmar, men  även att skriva CV, söka jobb eller söka sig till studier” säger Josef Szabò, handledare.

I dagarna fick Karin Benzler, statistiker på Samordningsförbundet Östra Södertörn, fram siffror som visar att det finns stora skillnader när vi tittar på människor som arbetstränat
i ett arbetsintegrerande socialt företag, ASF. Männen har i genomsnitt fler aktiva timmar
i arbetsträning än kvinnorna och börjar oftare arbeta eller studera efter avslut.
 
Totalt har 101 män och 159 kvinnor arbetstränat på ett arbetsintegrerande socialt företag inom ramen för MIA-projektet. Därmed är ett av projekt-målen uppnått: Fler kvinnor än män ska få stöttning. 

”Jag har följt upp arbetsträning inom ramen för hela MIA-projektet, samt för delprojekten. Än så länge går det inte att dra slutsatser om de senare. De är för olika varandra. Därför handlar dessa siffror endast om det totala antalet avslutade deltagare”, säger Karin.

När en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa frågar en deltagare vad som är bra eller dåligt, blir svaren oftast ärligare än när någon i personalen ställer frågorna. 
 
”Det finns en maktförskjutning mellan personal och brukare som gör att den som intervjuas av personal inte kan var rakt på sak”, säger Fredrik Gothnier från RSMH, en organisation som i dagarna startar brukarrevisioner i Stockholm, VärNa och Södra Roslagen. 

”Vi lever i en verklighet där antalet sjukskrivna och arbetslösa med sammansatt problematik ökar. MIA-projektet söker lösningar inom ett område som funnits på den politiska agendan under lång tid. Det handlar om att minska utsatthet och isolering för grupper som står långt från arbetsmarknaden,” säger Jonas Örtquist, huvudsekreterare i Strukturfondpartnerskapet Stockholms län.

Så här högt värdesätter vi deltagarnas, medarbetarnas och våra samarbetspartners röster om MIA-projektet.

Med siktet inställt på att ge personer som behöver arbetslivsinriktad samordning ett ännu bättre stöd, har Föreningen Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) tagit fram ett indikatorenkäter. Det är ett kvalitetssäkrat instrument som fungerar för alla samordningsförbund.
 

Den som själv varit i behov av stöd på sin livsresa, har ofta en bild av vad som fungerar och vad som kan utvecklas. Därför är brukarstyrda brukarrevisioner högintressanta för att ta reda på hur MIA-projektet uppfattas av deltagarna.

Att mobilisera inför arbete är att sätta mål, skapa aktiviteter, genomföra dessa och att utvärdera resultat och effekter. Nu är MIA-projektets programteori framtagen. Det är ett styrdokument som både inspirerar och ger ryggrad i projektet.
 
”Ibland är det lätt att springa åt många olika håll när ett projekt är så komplext som MIA-projektet. Därför gäller det att belysa vad som är relevant och att föra en konstruktiv dialog med ESF-rådet om vad som behöver tas upp till diskussion och kanske förändras”.

Charlotte Sävås Nicolaisen är seniorkonsult på SWECO, företaget som har fått uppdraget att utvärdera MIA-projektet. I ett första steg är programteorin framtagen. Alla är överens om aktivitetsmål, projektmål, förväntade resultat och effektmål. Målen som är kopplade till genusfrågorna är också definierade och allt är väl synliggjort i ett pedagogiskt material.

Kaffe och föreläsning är ett smart koncept för att dela kompetens. Här arrangeras ett välbesökt frukostmöte av MIA-projektet vid Samordningsförbundet Östra Södertörns.  Här är MIA-projektets Johanna Tagemark och huvudtalarena Anna Lexelius.
 

Oräkneligt många människor med funktionshinder har hittat rätt på arbetsmarknaden tack vare Bengt Eklund. Idag arbetar han som kvalificerad handläggare på Arbetsförmedlingen. Men inte så länge till. Förra veckan tog Bengt emot guldklocka som tack för 30 år i tjänst.

Det Bengt har åstadkommit mycket under sina år på Arbetsförmedlingen. Bland annat var han  ansvarig för att den effektiva metoden Supported employment, SE implementerades i Sverige. Det är en metod som används framgångsrikt, bland annat i MIA-projektet. På Arbetsförmedlingen används SE i form av Särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS, ett särskilt stöd till personer som har nedsatt arbetsförmåga när hen ska börja arbeta. 

Ett produktionsteam med funktionshinder, en film med ikonisk musik av John Lennon,
ett brev från Yoko Ono och ett sjösatt projekt där konceptet ”Gör Plats” ska förändra villkoren för personer med funktionsnedsättningar.  Arbetsförmedlingens projekt inspirerar oss I MIA-projektet.
 
Arbetsförmedlingen stora informationsinsats för att bidra till att ge fler med funktions-
nedsättning jobb, har alla ingredienser som krävs för att bli en viral succé. Något vi gärna bidrar till. Det handlar om att skapa arbeten till människor som har kompetenser och förmågor som blir till stor nytta på rätt arbetsplats.
 

Idag släpper MIA-projektet sin ett-årsrapport. Den visar att det mesta går enligt plan och att det övergripande målet med 2500 deltagare fram till 2020 är inom räckhåll. Det finns ett par tydliga utvecklingsområden.  Övergångar till Arbetsförmedlingen är ett av dem.
 
Tack vare MIA-projektet har människor kunna bryta sin isolering, känt gemenskap och fått möjlighet att komma till sin rätt. Vissa har fått arbete, andra börjat arbetsträna eller studera. En del fortsätter sin rehabilitering för att komma igen fysiskt eller psykiskt. Bakom varje framgång ligger ett anpassat stöd och ett smidigt samarbete mellan myndigheterna. 

”Idén med MIA-projektet är att skapa framgångsrik samverkan kring människor med sammansatt problematik, som behöver stöd från flera myndigheter samtidigt”, säger, Ritva Widgren, förbundschef, Samordningsförbundet Östra Södertörn.
 

Efter drygt ett år i MIA-projektet börjar vi bygga broar och riva barriärer. Det finns massor av kraft och kompetens hos projektmedarbetarna. De sex delprojekten utvecklar sina metoder. Flera aktiviteter
är på gång. 
 
När alla projektmedarbetare samlades för att checka in efter sommaren, svävade en astronaut i naturlig storlek över publiken på Ingenjörshuset Citykonferensen. En bra symbol för att allt är möjligt i MIA-projektet.
 

En Case manager kan blicka in i människors liv för att ge rätt stöd på väg mot bättre livskvalitet. Ibland slutar det med ett nytt arbete, eller studier. Metoden går ut på att se till hela människan, vilket kan förändra livet  i en positiv riktning.
 
Case management är en evidensbaserad metod. Den bygger på att metodiskt och konstruktivt kartlägga alla delar i en människas liv. I MIA-projektet Östra Södertörn är deltagarna mycket nöjda. Efter det första året kan man tydligt se att allt börjar fungera. 
 

”Allt är politik” lyder parollen för politikerveckan som samlar 200 organisationer och politiker på Järva IP under nio dagar. MIA-projektet var på plats med målet att berätta vad vi gör för att ingen ska hamna mellan stolarna i kontakt med myndigheterna.
 
Med hjälp av pinnstolar, barstolar och gungstolar i olika färger visualiserade vi MIA-projektets främsta mål. Varje deltagare ska få rätt stöd och skyddsnät för att hitta, få och behålla ett arbete, eller för att klara av studier. Oavsett hur stolarna ser ut, ska ingen hamna emellan.
 

För den som inte arbetat på länge kan Arbetsintegrerande sociala företag (ASF), förändra livet till det bättre. Det handlar om att klara av en uppgift, få arbetskamrater, försörja sig själv och känna makt över sitt liv. Allt det som ökar samhällsengagemanget. 
 
”Vi ger människor en andra chans, men även en tredje”
En panel med politiker och representanter från flera olika Arbetsintegrerande Sociala företag möttes under en välbesökt temadag.

Nu är vi redo för några spännande dagar under politikerveckan i Järva.

Vi ska berätta hur vi arbetar för att ingen ska hamna mellan stolarna i kontakt med flera myndigheter samtidigt.

Kom och ställ frågor. Kom och lyssna på våra kunniga talare.  Vi finns i monter A33_2.
 

Nu presenterar MIA-projektet i Stockholm stad ett stöd speciellt riktat till  personer med narkolepsi. Vi välkomnar personer mellan 19 och 64 år med narkolepsi. Kravet är att deltagaren själv önskar ta nya steg mot ett arbete, eller studier. 
 
Deltagaren formulerar inom vilka livsområden stöd behövs
Vi arbetar med en metod som heter Case management, vilket innebär att deltagaren kan få det individuella stöd som behövs inom olika livsområden.
Det kan vara hälsa, vård, behandling eller fritid.