1logo

MIA Vidare

Vår vision: Vi ger mod och möjligheter till människor och myndigheter.
Ingen ska hamna mellan stolarna.

2021

Gita Rajan, grundare av den viktiga organsiationen Wonsa. Gita Rajan, grundare av den viktiga organsiationen Wonsa.

Gita Rajan utsattes själv för sexuella övergrepp som barn. Idag är hon läkaren som grundade Wonsa. Organisationen arbetar för att minska utsatthet för, samt lidandet efter sexuella övergrepp.

Samordningsförbundens tredje föreläsning på temat ”Månad fri från våld” var starkt berörande.

”Ofta har personer som utsatts för sexuella övergrepp långa sjukskrivningar. För att starta en läkprocess måste den inre stressen minska, men det kan bli mer stressade om myndigheterna inte förstår att de behöver tiden, då försvåras Wonsas förutsättningar att få arbeta”, säger Gita.


Som ett exempel har incestpatienter ofta problem med sina kognitiva förmågor, att fatta beslut och planera. De har svårt med minnesfunktioner och att reglera sina känslor. Dessutom kan de ha smärtor och autoimmuna problem. Det gör kontakten med myndigheterna svårare.

”Det viktigaste är att vi förstår att patienterna kan komma tillbaka och börja arbeta igen, därför tycker jag att vi ska ge dem förutsättningarna de behöver. Om vi kan få tillbaka någon till arbetsmarknaden efter fem år tjänar samhället mycket pengar. Om patienterna dessutom känner sig trygga under tiden,kommer de inte att gå till andra vårdinrättningar. Det tjänar vi också på. Om vi kan stötta deras barn, då tjänar vi ännu mer.” 

Majoriteten av Wonsas patienter är vuxna kvinnor och övergreppen begås till stor del inom hemmets väggar av svenska män i ytligt sett vanliga familjer. 
 
”Människor är komplexa, det går inte att se på en person om han begår övergrepp. De kan vara fina även om de begår sexuella övergrepp. Det vanligaste är att det är pappor, bröder eller styvpappor som begår övergreppen. På ytan är de helt vanliga svenska män”.

Tydlig kopplingen mellan sexuella och psykisk ohälsa.

I en studie publicerad förra hösten kunde man se att flickor som varit utsatta för sexuellt våld oftare var i kontakt med vården för självmordsförsök, psykos, missbruk och stress. 

När Wonsa startade var det för att fylla en lucka för den här patientgruppen. Många upplever att de inte vill berätta vad de varit med om för att de inte tror att de ska få hjälp, eller att de ska få fel hjälp.

 80 procent av de patienter som finns hos Wonsa har försökt få hjälp via den vanliga vården. Gita menar att vi bara har en uppgift och det är att tro på deltagaren.
 
”Ni kommer inte från en domstol där sanningshalten i en berättelse ska avgöras. Ni ska lyssna, titta vad de har för symptom och göra en bedöming av vad de behöver” säger Gita.

Läs hela inlägget »

”Mäns våld mot kvinnor är den yttersta formen av ojämställdhet. Det gäller fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, sexuellt och digitalt våld”.

Så inleder Eija Sandström från Arbetsförmedlingen det första av sex föredrag som Samordningsförbunden i Stockolms län bjuder på under "En månad fri från våld".


Arbetsförmedlingen har nominerats till jämställdhetspriset och Eija som varit ansvarig för att regeringsuppdragets nationella strategi för att tidigt upptäcka våld via sin myndighet är stolt.

Läs hela inlägget »

”Det som slagit mig är att nio av tio deltagare har erfarenhet av våld. Jag blir nästan förvånad när en deltagare svarar nej!”
    Så lät en av rösterna vi fångade in från personer som sedan ett år tillbaka ställer 7 frågor om våld. I två fokusgrupper med sammanlagt sju medarbetare fick vi  svar på hur det varit att ställa frågorna.


”Kanske är det faktiskt det viktigaste vi gör i MIA att ställa dessa frågor, eftersom nio av tio svarar att de upplevt våld. Många undrar varför de inte fått frågorna tidigare”, sägen en medarbetare.
 
Fokusgrupperna är eniga om vikten att ställa samma frågor till alla deltagare. När de ställs systematiskt känner sig ingen utpekad, vilket bidrar till ett jämlikt bemötande. Flera menar att frågorna går djupare och verkar bredare än tidigare. 

Läs hela inlägget »

Våldet tar aldrig paus, därför arbetar samordningsförbunden årets alla dagar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Hela november fokuserar de på att öka kunskapen och skapa trygghet att bemöta problematiken. Programmet är starkt och relevant. Skriv in datumen i kalender så att du inte missar något. Skriv ut PDF:en, sätt upp den synligt, eller ladda ner och skicka vidare.
Deltagandet är digitalt och gratis. Ingen föranmälan krävs.


10 november kl 13.00 - 14.00
Våld kan vara en dold orsak till arbetslöshet
Medverkande: Eija Sandström, Arbetsförmedlingen
11 november kl 13.00 - 14.00
Ring innan våldet eskalerar
Medverkande: Ulf Calvert, psykolog Välja att sluta
15 november kl 9.00 - 10.00
Vård för sexualbrottsutsatta
Medverkande: Gita Rajan, klinikchef Wonsa
17 november kl 13.30 - 15.00
Brott att utsätta barn att bevittna våld mellan närstående
Medverkande: Dan Windt, områdespolischef i Göteborg. Anita Kruse, sakkunnig NNS - Nationella Nätverket för Samordningsförbund
19 november kl 14.00 - 15.00
Ett våldsfritt och jämställt samhälle
Medverkande: Peter Rung, utbildare inom våldsprevention, medgrundare av Huskurage
23 november kl 13.00 - 14.00
Husdjur som gisslan
Medverkande: Natalie Bunkman och Margite Nordenstam, Voov - Veterinärer omtanke om våldsutsatta.

Läs mer på  https://finsamstockholmslan.se/kalendarium/

Läs hela inlägget »
Nu har vi släppt det första numret av "Hänt i MIA", en tidning om projektets första år. Den handlar om hur vi fått arbetet med de horisontella principerna att fästa på djupet, om orden i MIA som inkluderar istället för att exkludera samt om implementering och ett fika-koncpet som sprider sig likt en löpeld.

Du hittar också resultat över vad ett hundtatal samspelta medarbetare i 21 kommuner tillsammans åstadkommit genom att utveckla arbetssätt och metoder. 

Skaffa ett eget exemplar

Är du nyfiken på hur vi arbetar för att tvätta bort fördomar och ökar tilliten till myndigheterna? Vill du ha tips och idéer som lyfter ditt projekt, din arbetsgrupp eller dig själv? Ladda ner tidningen här nedanför, eller mejla helena.bajlo@haninge.se så kommer ett rykande färskt exemplar med posten. 

Läs hela inlägget »
Den som upplevt minoritetsstress under lång tid kan drabbas av psykisk ohälsa, säger Hanna Wallensteen. Den som upplevt minoritetsstress under lång tid kan drabbas av psykisk ohälsa, säger Hanna Wallensteen.

Trots att det finns problem med diskriminering kopplat till hudfärg på arbetsplatser, är vi i Sverige ovana att prata om etnisk diskriminering i arbetslivet. I MIA pågår arbetet med inkludering varje dag. För att skapa en hållbar och långsiktig förändring gör vi normspaning och samtal om rasism till en rutin som blir ett arbetssätt.

”Om någon säger något rasistiskt, och det sitter en brun person där, ska du säga något? Ja, du ska ta ansvar för vad du tycker”, säger  Hanna Wallensteen, talare under medarbetardagen 29 september.  Alla hundra som arbetar i projektet är inbjudna att lyssna till en av få psykologer som arbetar med minoritetsstress relaterad till hudfärgsnormer.

Hanna väckte starka känslor när hon i sitt sommarprat den 19 juni talade om den förhöjda stressnivå det kan innebära för en person att avvika från normen i en majoritetsgrupp. Som adopterad från Etiopien utgår hon från egna erfarenheter av att leva med en ständig vaksamhet på grund av sin identitet.

Läs hela inlägget »

Vi får en erfaren och nyfiken medarbetare i Peter Andersson som axlat rollen som projektledare för MIA VärNa. Peter  kommer senast från Haninge kommuns arbetsmarknadsenhet och gillar att skapa förutsättningar för att få ut det bästa av medarbetare, men även från systemen vi arbetar i.

”I världen jag kommer från gäller snabba kast och krav på resultat, vilket leder till att de som står långt från arbetsmarknaden ofta inte får stödet de behöver. Det är inte så enkelt att börja arbeta eller studera för den målgrupp MIA vänder sig till. Jag tror på att arbeta långsiktigt och att våra resultat blir mer hållbara”,  säger Peter.

Vill veta vad som ligger bakom beslut

Peter kommer in i projektet inför en implementeringsfas, vilket han tycker har både för- och nackdelar.

”Jag vill alltid vara med och utveckla, tycka och tänka. I MIA Vidare är ju mycket redan klart, men jag kommer med nya ögon, ställer frågor och vill veta varför ni har valt att göra på det ena eller andra sättet. Vad ligger bakom olika beslut? Jag kan nog ge input till slutrapporten. Just nu tittar jag på hela processen, från implementering till avslut. Här dyker det säkert upp nya frågor att ställa.”

Läs hela inlägget »

Citatet finns att läsa i den pinfärska rapporten "Lite koll på framtiden" som handlar om myndighetsgemensamma team.

     ”När ett MGT fungerar som bäst blir det tydligt för deltagaren att hen inte längre kommer falla mellan stolarna", säger Kristoffer Zetterberg, utredare i MIA Vidare.


Under våren genomförde Kristoffer en observations- och intervjustudie i alla våra MGT. Sammanlagt blev det sjutton observationer och tio intervjuer med kvinnor och män mellan 21-61 år.

Vi har tidigare sett goda resultat när medlemmarna samlas kring samma bord och löser problem tillsammans med deltagaren. I studien har vi tagit reda på mer om vad som fungerar bäst för deltagarna och för medarbetarna.

”Deltagarens upplevelse av ett MGT formas inte enbart av hur själva mötet är, utan vad som sker före och efter. Projektets olika MGT har visat på styrkor och svagheter under samtliga steg, sådant som ökar tryggheten eller bidrar till förvirring. Medarbetarna har också kommit med reflektioner och förslag på hur man kan förbättra arbetet under samtliga tre steg", säger Kristoffer.

Ladda ner rapporten här:

Rapporten behandlar områdena Bemötande, Sammansättning och Upplägg. Sista delen utgår ifrån de medarbetardagar som hölls i juni 2021 för medarbetare i alla delprojektens MGT. Rapporten finns att läsa på miaprojektet.se

Läs hela inlägget »

”Jag är stolt över våra medarbetare, speciellt för att de kunde tänka om och skapa ett projekt anpassat för implementering på ett så bra sätt”, säger Emmeli Söderholm projektledare i MIA Östra Södertörn.

2017 var Östra Södertörn det största delprojektet med många insatser att erbjuda. Dessa erfarenheter bidrog till att skala ner och skapa ett funktionellt arbetssätt där deltagaren står i centrum på riktigt. 

Läs hela inlägget »
”Jack tycker att det varit till hjälp att höra andra och hur de hanterat sina situationer.Jag är tacksam att vi fått göra denna pilot.”, säger Jack. ”Jack tycker att det varit till hjälp att höra andra och hur de hanterat sina situationer.Jag är tacksam att vi fått göra denna pilot.”, säger Jack.

”Det är skönt att veta att man inte är helt ensam, det har hjälpt ganska mycket", säger Jack, en av deltagarna i ett spännande pilotprojektet som MIA Östra Södertörn har drivit under våren.

"En del av syftet med digitala träffar var att få möta andra", säger Paola Ortiz Pinto, CM-handledare i MIA.  

"Deltagarna säger att de blivit stärkta av att myndigheterna tillåter dem att vara hemma och ändå få delta i MIA”, fyller Terése Sveijer som är SE-handledare i.

Läs hela inlägget »
Maria Reed har varit med från start i MIA. Idag presenterar sig delprojektet gärna och ofta under devisen CM+HP=Sant. Maria Reed har varit med från start i MIA. Idag presenterar sig delprojektet gärna och ofta under devisen CM+HP=Sant.

MIA HBS tog det bästa av två världar och skapade något nytt. Sättet att arbeta har inspirerat flera att testa kombinationen av CM och SE i team.

Att arbeta med två professionella personer kring samma deltagare väcker uppmärksamhet, men även frågor. Uppstår det inte konflikter när två metoder ska samordnas?

”Det har så klart inte varit enkelt hela vägen. Att starta ett så stort projekt från noll, att rekrytera personal som ska arbeta på ett outforskat sätt, allt detta krävde sina medarbetare", säger Maria Reed, projektledare i MIA Vidare HBS.

MIA HBS startade precis när regeringens uppdrag att effektutvärdera arbetslivsinriktade insatser landade i en rapport.

"I rapporten framgick att metoderna Supported Employment och Case Management fungerade för personer som behöver stöd på väg mot arbetsmarknaden. Vi tänkte, vad händer om man kombinerar dem?"

Läs hela inlägget »

I MIA har vi ställt sju frågor om våld till 326 deltagare, vilket är hälften så många som Försäkringskassan har gjort i hela landet.
Som en del i jämställdhetsarbetet har vi ökat kunskapen om våld i nära relationer och börjat att systematiskt ställa sju frågor om våld. Det är ett viktigt arbete, som gör att vi tidigt kan upptäcka våld. Ingen som lever under hot kan fokusera på arbete eller studier.


Idag presenterade regeringen 40 punkter på en åtgärdslista för att stoppa mäns våld mot kvinnor. En av punkterna är att fler yrkesgrupper ska få utbildning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
Åtgärderna syftar till att förebygga, hindra och straffa våld mot kvinnor.

I en livesänding på Instagram mötte Annika Strandhäll Katarina Wennstam för att diskutera ett åtgärdprogram. 

"Det har hänt något extraordinärt under våren. Det började när fem kvinnor mördades inom ramen av tre veckor. Reaktionerna blev starka och man åtog sig att snabbt utarbeta ett brett program både för förebyggande och straffrättsliga åtgärder för att komma åt mäns väld mot kvinnor."

"Äntligen blir det möjligt att ta viktiga steg för att ge kvinnor ska kunna lämna en hotfull relation", säger Katarina Wennstam.

Hela samtalet hittar du på Annika Strandhälls Instagramkonto

Läs hela inlägget »

”Om jag blickar fem år framåt i tiden ser jag att MIA har gjort stor skillnad. Något annat är otänkbart eftersom jag tillsammans med en hel drös passionerade, ambitiösa och ödmjuka kollegor lägger så mycket kraft, kunskap och vilja på att anpassa systemen till människorna som behöver stöd av dem," säger Åsa  Holmstedter, projektledare i MIA Sundbyberg som består av de två projekten Sundbybergs stad och Upplands-Bro kommun.

I Åsas framtidsvision faller ingen mellan stolarna. Alla medlemmar arbetar jämställt, inkluderande och rättighetsbaserat med personcentrerade metoder, i myndighetsgemensamma team.

MIA Vidares storhet är styrkan

Åsas vision är inte omöjlig om arbetet fortsätter som hittills. Men hur bra det än går för delprojektet menar Åsa att de enskilda delprojekten inte avgör, utan det faktum att vi tillsammans regionalt tar fram evidens på vad som fungerar. Förändring kräver mandat från de som styr. Och eftersom kunskap ger mod kommer MIAs erfarenheter att ligga till grund för bra beslut.

"Mina medarbetare är stjärnorna, men det är inte delprojekten i sig som kommer att skapa den stora förändringen. Det är helheten i MIA som talar sitt tydliga språk. Tillsammans visar vi att vårt sätt att arbeta med personcentrerade metoder, jämställdhet, jämlikhet och tillgänglighet är vinnande koncept för vårt samhälle.”

Läs hela inlägget »

Den eviga strävan mot harmoni är ett hinder för gifta kvinnor som utsätts för våld i Kina. Här bygger välfärden på att familjer hålls samman. Traditionen är så stark att den går före offrets behov av skydd.

”Myndigheterna är mest oroliga över bråkmakare och alla konflikter löser man inom familjen. Därför handlar våld mot kvinnor inte bara om lagar och procedurer utan om människors liv och känslor”, säger socionomstuderande Yidan, född i Kina men bosatt i Sverige sedan 2018.

Förra veckan fick hela MIA ta del av Yidans fältstudier, genomförda med stöd av Sida.

Läs hela inlägget »

Det handlar om att kvinnor i Kina fått nog av männens våld i äktenskap, om ett uppmärksammat mord på en Kinesisk influencer och om Kinas lag från 2017. Den som välkomnades av folket. Av de unga kvinnorna. Mest handlar timmen om hur vi i Sverige kan dra lärdomar av Kina. I MIA fick vi föreläsningen av Yidan Yuan igår. Den var så givande att några vill se den igen.

Därför upprepar vi succén och bjuder in dig och alla som arbetar mot våld i nära relationer. Sprid länken vidare. Ta en kopp kaffe och bänka dig framför datorn klockan 15.00 på torsdag. Yidan Yuans berättelse utgår från Kina och den kultur av våld mot kvinnor som finns och funnits där. Hon har fått stöd av Sida för att resa runt i Kina och undersöka vad som hänt sedan lagen om mäns våld mot kvinnor trädde i kraft 2017. Varmt välkommen Topic: Vad lär vi oss av Kina?

Join Zoom Meeting

https://us02web.zoom.us/j/84378388337?pwd=RnR0VkRQQ0xTUkxwMHNhWmU0RCtKUT09

Läs hela inlägget »

BIP är världens största studie för att ta reda på vad som leder arbetssökande mot arbetsmarknaden. Den  ger evidens på hur viktigt det är att tro på människors förmåga, att bygga tillit och att samverka. Allt det vi gör i MIA med andra ord.
       Idag inspirerades vi i implementeringsarbetet genom två starka föredragshållare: Charlotte Lybaek Hansen och Fredrik Tågsjö.

 
Det ligger i tiden att hitta verktyg som kan mäta stegförflyttningar på ett evidensbaserat sätt. Därför ville vi lyfta BIP-studien på en inspirationsdag för medarbetarna.
 
Först ut var Charlotte med forskningsrapporten, följd av Fredrik från Samordningsförbundet Halland som valt att arbeta konkret med BIP och utvecklat ett verktyg baserat på studien.

BIP-studien möts av stor respekt i Sverige.

”Alla vet att våra arbetssätt fungerar, här får vi vetenskaplig evidens på det. Dagen gav en inblick i hur teori och praktik hänger ihop, vikten av parallella insatser, tron på människan och att det är lätt att applicera BIP-tänket i vårt vardagliga arbete,” säger Lena Willner, processledare i MIA.
 
Genom att följa 4000 arbetslösa vid olika jobbcenter i Danmark kunde BIP-studien visa vilka faktorer som bäst leder till ett arbete. Det har fått danska politiker att verka för de frågor vi gärna lyfter i MIA: Bemötande, samverkan och helhetssyn.
 
Enligt studien är det avgörande att både deltagaren och handläggaren tror att deltagaren kan nå arbetsmarknaden.
 
”Deltagare som har en handläggare som generellt tror på deltagarens jobbmöjligheter har 32 procent större chans att få ett arbete”.

Attityd, bemötande och tillit.

I MIA säger vi att ingen ska hamna mellan stolarna, men många hoppar från insats till insats med en massa glapp. BIP-studien visar att deltagare går bakåt när de inte har någon insats. I MIA har vi tänkt rätt.

”Vi tänker inte att hen först ska bli klar med det ena, eller andra. Vi vill hålla igång flera processer som gör att deltagare kommer ut på arbetsmarknaden. Vi har slopat den gamla rehab-trappan och arbeta med hela människan. Inte bara en cm i steg, utan flera kliv”, säger Lena.

BIP blev ett stöd för stegförflyttning i Halland

I Halland inleddes projektet SKAPA med inspiration av BIP. Den gör att deltagaren tidigt kan se sin egen process. Den blir visuell och konkret, vilket underlättar samtal kring utmaningar och ansvarsfördelning mellan deltagare och handläggare.

”Ett nytt synsätt gav oss bättre samverkan med psykiatrin. Har en person kontakt med psykiatrin, behöver det inte utesluta att hen arbetstränar. Tvärtom såg de goda effekter av att deltagaren fick testa saker de kommit fram till”, berättar Fredrik.

Läs hela inlägget »

"Problemet är att personer bollas runt mellan myndigheterna utan att få stödet de behöver. De kanske inte får rätt ersättning. Det saknas samverkan eller rätt insatser. Därför hamnar personer mellan stolarna hos myndigheterna, vilket gör att de kan stå utan försäkring. Då är det svårt att fokusera på arbete eller studier", säger Sandra Liljefors-Möll, projektledare MIA Vidare Stockholm stad.

Sandra menar att behovet av det MIA erbjuder är stort, men projektet för litet för huvudstaden.

"Jag önskar att implementeringen leder till att alla invånare i Stockholm får tillgång till det här arbetssättet när de behöver.”

Trots en tuff start, med nya medarbetare och en pandemi att förhålla sig till lyckas delprojektet väl, inte minst tack vare medarbetarna som arbetar i metoden Case management.

”Jag är imponerad av våra case managers. De är utbildade och kan systemen. De kompletterar varandra och bollar utmaningar. Samtidigt är de självständiga och drivande och tänker utanför boxen. Vissa jobbar snabbt, andra är analytiska ända ner på detaljnivå. Teamet är guld värda.”

Läs hela inlägget »
Eira Olsson, student från Linköpings Universitet skissar på ny hemsida Eira Olsson, student från Linköpings Universitet skissar på ny hemsida

”Roligast är designkurserna, men även kommunikation. MIA är ett intressant och nödvändigt projekt för samhället. Det behövs för välfärden. Det ska bli intressant att se hur ni tar er an det”, säger Eira.

Eira kommer som en frisk fläkt från Linköpings Universitets program för grafisk design och kommunikation. Just när vi aktiverar den nya kommunikationsplanen ska hon praktisera som AD och grafisk designer i MIA.
 

Läs hela inlägget »

Ofta startas ASF av eldsjälar. De är engagerade och motiverade med egna erfarenheter i bagaget som hjälper dem att förstå deltagarnas sätt att fungera.

De vet att det är okej att ta små steg i egen takt, utan krav på prestation.
Men vad behövs för att ASF ska kunna bli riktigt professionella och kompletterande aktörer i arbetsmarknadpolitiken? Nu behövs de kanske mer än någonsin.

Läs hela inlägget »

”Jag hade svårt att komma iväg hemifrån och var hindrad av oro, ångest och värk i kroppen. Jag har flera diagnoser och utredningar på gång.

Varken Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen bedömde att jag skulle klara de femton timmar som krävs för att få arbetsträna. Nu är jag redan uppe i nio timmar i veckan”


Den 12 mars bjöd Samordingsförbundet Östra Södertrörn in till kunskapsseminarium. Då berättade Eva om sin resa mot arbetsmarknaden. Här är hennes berättelse.

Drömjobbet att stötta andra

"Jag har varit sjukskriven en gång tidigare för utbrändhet. Den här gången benämns det utmattning. Jag oroade mig ständigt för en familjemedlem som for illa i sin sjukdom och hade hållit emot länge. Till sist sa kroppen ifrån."

När jag kom med i MIA hade pandemin startat

"Min SE-handledare Thérese började försiktigt med digitala möten. Det fungerade. Jag sa att jag önskade ge stöd åt personer i liknade situation som min egen och hon lyckades hitta en digital arbetsträning för att ge anhörigstöd.

Jag vet att det är utanför boxen att få arbetsträna hemma. Kanske går det inte alltid att tänja på reglerna, men det är så oerhört viktigt att någon lyssnar."

Läs hela inlägget »
Kalles historia var i fokus under Samordningsförbundet Östra Södertörns frukostseminarium Kalles historia var i fokus under Samordningsförbundet Östra Södertörns frukostseminarium

"Min läkare kallade isoleringen för social invaliditet.  När jag träffade Miriam, min Case manager i MIA, hade jag inte varit ute en enda gång på två år. Jag träffade ingen, inte ens mina barn. Det var enbart tack vare näthandel jag överlevde. Nu har jag fått tillbaka mina sociala kontakter igen", säger Kalle, en av våra deltagare. 
 

Läs hela inlägget »

”Att lyssna och känna in deltagarens behov av stöd är nyckeln till framgång i MIA. När vi startade som ett av åtta delprojekt hoppade vi på ett tåg i farten, samtidigt krympte pandemin utrymmet för möten. Trots det har vi idag tio anställda som gör allt för att våra 53 deltagare ska kunna närma sig arbetsmarknaden," säger Kristina Rahbari, projektledare för ett av MIA Vidares nyaste delprojekt.
 
MIAs framgångar bygger på mänskligt bemötande. Men sedan de tre kommunerna Sollentuna, Upplands-Väsby och Sigtuna som ingår i MIA Vidare SUVS blivit en del av projektet har livet varit digitalt. Det ställer nya krav. 

"Ändå har team, arbetssätt och deltagare kommit på plats sedan 1 juni. Vi är extra stolta över att vi redan har fått strukturen på plats. Vi har kommit långt på kort tid. Våra arbetsätt utvecklas hela tiden och vi blir bättre på jämlik rehabilitering."

Läs hela inlägget »

"Det känns verkligen att folk stiger upp på morgonen med intentionen att skapa förändring för människor i våra kommuner. Det finns ett brinn som är personligt förankrat. 

Vårt sätt att arbeta karaktäriseras av självständighet, kompetens kring rättigheter, myndigheternas perspektiv och kommuners insatser. Allt detta hjälper oss att tackla utmaningarna som finns i ett så snabbt växande projekt säger Cecilia Sjömark, projektledare i Roslagen. 

I MIA är kulturen en viktig faktor

MIA Vidare har en kultur som bygger på vissa värderingar. För Roslagen har det varit utmanande eftersom flera kommuner med olika ingångar slogs samman. Idag stäcker sig projektet från Hallstavik till Danderyd. Det har utökats och gått från att vara ett litet projekt med fyra tighta medarbetare, till att omfatta sex kommuner och 25 medarbetare.

”Sen kom corona och gjorde inte saken bättre. Medarbetarna ses på skype med alla dess begränsningar. Att arbeta över gränserna kräver samspel, trygga människor och tydliga roller. Det är svårt att bygga relationer digitalt. Jag skulle önska mer kontinuitet i organisationen."

Cecilia menar att de ändå fixar dynamiken tack vare stabila och erfarna medarbetare. Kulturen kommer att ta plats med tiden. Just nu börjar elva nya medarbetare. De måste känna sig delaktiga och medskapande. Tanken på vilken skillnad projektet kan göra i kraft av sin storlek gör det lättare.

Läs hela inlägget »

Klicka här för att se filmen.

Ska du se en enda film på nätet idag, välj den här som ger både hopp och mod. När vi börjar ställa sju frågor om våld upptäcker vi att fler än hälften av våra deltagare har varit utsatta för våld, bevittnat våld, eller själva utövat våld.

Vår vision är att ge mod och möjligheter till människor och myndigheter. I filmen berättar Kjell Sjundemark och Catarina Örtengren hur modiga medarbetare kan rädda liv.


"Som enskild människa är att ställa frågor om våld den största skillnaden du kan göra för en medmänniska, för om du räddar en enda person, så har du lyckats för hela livet",  säger Kjell Sjundemark, förbundschef Samordningsförbundet Södertälje. 

Läs hela inlägget »

Fritt översatt betyder det ”Den enda som aldrig gör fel, är den som aldrig gör något.” Riskerar man inget blir det ingen action, säger Trygve Nylund, finlandssvensk projektledare i MIA Södertälje.
Han menar att statliga myndigheter ibland sitter stilla i rädsla för att göra fel.


 ”Min vision är att det vi gör idag, leder till ett mer personcentrerat arbetssätt i framtiden. Saker måste hända. Därför valde vi Bostonmetoden som kartlägger alla livsområden. Därför började vi ställa frågor om våld före de andra delprojekten. Vi erbjöd hälsogrupper med språkträning för kvinnor, och planerar liknande insats för män. Under våren startar också Södertäljes första myndighetsgemensamma team.”

Läs hela inlägget »

MIA VärNA beskriver sig som ett nytänkande, lösningsfokuserat projekt som inte räds att ta tag i utmaningar. Som att få styrgrupperna att engagera sig. 

”Är vi modiga nog att göra misstag kan vi analysera dem och hitta nya vägar som vi kan följa upp. Vi uppmärksammar och lyfter samarbetsproblem mellan myndigheterna. Vi är fristående från våra medlemmar och kan arbeta lika mycket med alla. Vi är ett kommunalt bolag som har en egen lokal med 13 anställda”, säger Anki Rydén, projektledare.

VärNa ökar samverkan mellan medlemmarna och testar ett nytt arbetssätt i ett myndighetsgemensamt team.

Läs hela inlägget »

Vill du bidra till att människor får större makt över sitt liv? Tycker du det är viktigt med jämlikhet, jämställdhet och icke-diskriminering? Vi behöver en SE-handledare till MIA Vidare Roslagen, ett projekt som fortsätter att växa. Förutom trevliga kollegor får du vara med i ett dynamiskt ESF-projekt som involverar hela Stockholms Län.

Välkommen med din ansökan!


https://arbetsformedlingen.se/platsbanken/annonser/24486037
 

Läs hela inlägget »

Under tre år prövade MIA-projektet arbetssätt och metoder, vi utvecklade samverkan och gav över två tusen personer nytt hopp och ett ökat förtroende för myndigheterna. För många deltagare blev projektet en livsavgörande vändpunkt. Men hur väl lyckades vi i vårt uppdrag?

Fick vi en bortglömd målgrupp att hitta in i systemen igen. I så fall hur gjorde vi? 
Här har vi samlat allt från arbetssätt, metoder och jämställdhetsarbete till hur organisationskulturen har bidragit till våra resultat. Allt för att vi ska kunna föra kunskapen vidare.

Hur lyckades vi med vårt uppdrag?

Strax innan jul landade berättelsen om MIA-projektets resa från ansökan till målgång. Vill du ha mer fakta och statistik hittar du det under fliken dokument. 

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Arkiv

Etiketter


Projektgemensamt stöd

Röster från projektet...

”Jag fick lära mig nya saker och upptäcka vad jag tyckte om. Då vaknade idéer på vad jag skulle kunna arbeta med efter MIA-projektet. Jag kände att jag ville fortsätta i yrket, men insåg att jag i så fall måste utbilda mig. Jag kom till MIA-projektet efter att ha varit inskriven som arbetssökande fyra år på Arbetsförmedlingen. Där hade min önskan om att komma närmre arbetsmarknaden  inte gått i uppfyllelse. ... läs mer

"I tre år hade jag varit instängd hemma, det kunde gå månader innan jag gick ut. Jag var deprimerad och har IBS (irritable bowel syndrom) och levde inomhus. När jag kom i kontakt med MIA träffade jag i stort sett inte någon, hade inte de vårdkontakter jag behövde och levde mitt liv inomhus... läs mer